Det är helt sjukt att på onsdag så börjar jag på gymnasiet. Bara det att tiden i grundskolan har gått så fort och att man redan ska börja på gymnasiet. Kommer i håg när jag började i högstadiet. Man skulle börja i 7:an. Åhh vad stor jag kände mig då! Dessa tre år på högstadiet har gått super fort men jag har haft det så himla otroligt roligt med mina kompisar och allt! Jag tror dessa åren har varit de bästa i mitt liv hittills. Hela min skoltid så har jag gått i skolan i en liten stad som heter Åmål och nu så ska jag börja på gymnasiet i Göteborg och bo där i våran lägenhet. Det kommer bli en sådan stor förändring. Jag kommer gå på en annan skola men nya människor, jag kommer antagligen börja i ett nytt cheerleading lag och jag kommer vara i en helt annan stad. Och mina vänner från Åmål kommer inte vara med mig och inte mina föräldrar på samma sätt heller, inte på vardagarna iallafall. Dock kommer nog mamma vara med mig i lägenheten till viss del eftersom det mesta kan hon jobba med hemifrån och sen så blir det lite ensamt att bo helt själv. Men sen kommer jag ju åka hem till huset i Åmål där jag har mina vänner på de flesta helger vad som är planerat just nu iallafall men sen vet man ju inte vad som händer i framtiden. Jag kommer ju få mer kompisar i Göteborg och jag ser fram emot jätte mycket inför allt men ändå så skulle jag på något sätt bara vilja spola tillbaka tiden tre år och få göra om allt igen bara för att jag har haft det så otroligt bra!
Men detta kommer vara ett stort steg för mig men jag är helt säker på att jag kommer lära mig mycket av det.
Men just nu är jag lite nervös över att gå till skolan på onsdag eftersom jag inte känner någon på den skolan jag ska börja på och så. Men det kommer nog gå bra.
Men det är bara så konstigt att man på något sätt ska lämna så mycket och att vardagen kommer vara helt annorlunda från och med på onsdag. Jag kan inte springa hem till min bästa vän som bor 2 min bort bara sådär. Jag kommer definitivt inte träffa pappa varje dag eftersom han har sitt företag i Åmål och han måste ju vara där för sina patienter. Men vi kommer ju ses helgerna iallafall. Men det kommer ju bli så himla annorlunda alltihop. Men det är jag som har valt att gå i Göteborg och de tycker mina föräldrar är ett smart val så det är skönt att jag har allt stöd från deras sida. Och jag är nöjd med mitt val.
Men allt kommer ju säkert bli bra när jag har vant mig och träffat kompisar och allt. Det är bara nu innan när man tänker på allt så mycket som det känns så konstigt. Endel av mina vänner har jag gått på samma dagis som och känner sen jag var ett år och har sett nästan varje dag sen dess och gått på samma skolor och allt! Och nu ska vi alla splittras.
Även att jag ska lämna min cheerleading förening som jag gått i sen jag var liten är jobbigt. Mina cheer tränare som har växt upp med mig i ett par år som jag nu ska lämna. Det är jobbigt men allt har ett slut i livet. Man kommer nog aldrig kunna handskas helt med alla avslut i livet och många kommer vara jobbiga. Men tiden löser ju allt tydligen. Men man ska försöka tänka positivt och se på allt man har lärt sig. Och om jag kollar på tex Cheerleadingen så är jag så otroligt stolt över mig själv och glad över att jag har haft mina underbara tränare Klara och Åsa som har varit mer än bara tränare för mig. De har tränat mig från min första träning till den sista i ÅDC. Men nu finns det ingen möjlighet för mig att gå kvar. Men jag kommer sakna dom och mitt lag så otroligt mycket.
Jag kommer sakna det mesta i min vardag. Allt från mina vänner till min säng. Även om det mesta inte är borta för evigt så kommer jag sakna så mycket som jag innan hade vid min sida varje dag och inte ens uppskattade eftersom jag tog det för givet som jag nu inte har kvar eller inte har vid mig varje dag iallafall.
Men jag har ju alltid vetat att detta steget i livet en dag skulle komma även om jag inte visste att det skulle se ut just så här. Så har jag alltid vetat det. Men jag är glad över att göra detta och det är mitt eget val. Och det är inte alla som har möjlighet att gå på gymnasiet i en annan stad än de har gått i skola i innan.
Ville bara dela med mig av mina tankar för att jag är helt säker på att det är många som har liknande tankar som jag.

" Önskningar från ditt hjärta kallas för drömmar. Lev det liv du har föreställt dig. Du äger din tid - ta kommandot utforska! Dröm! Upptäck! Känn passion. Häng inte upp dig på småsaker. Förändra det du inte är nöjd med. Våga ta risker! Följ dina egna drömmar, inte andras. Njut under resans gång. Ta ett steg i taget. Ge aldrig upp det du brinner för! VAR STOLT ÖVER DIG SJÄLV! Du är ALDRIG för gammal för nya drömmar och mål! "